Vet inte riktigt hur jag ska börja förklara allting..


I fredags råkade jag och Sara ut för en trafikolycka.. Vi krockade in i ett stängsel och bakom var där ett träd, fick sladd på bilen. Är så lättad att det inte blev värre, och att vi är hela. Vi hade verkligen änglarna på vår sida! Det kunde slutat riktigt illa. Började känna smärta när vi kommit tillbaka hem, så vi körde in på akuten.. Spenderade hela natten där, kom hem 04.30 ! Hade fått en spricka i revbenet, lindrigt skadad med andra ord. Skriver inte detta för att ni ska tycka synd om oss, utan ibland behöver man skriva av sig, detta är ju trots allt som en dagbok om man säger så! Om man drar en slutsats så mår vi hyffsat bra efter omständigheterna, chocken börjar lägga sig men det känns fortfarande nästan som en mardröm. Men så fort man kommer ut och tittar mot bilen som står parkerad på uppfarten så förstår man att det är verkligt. Men vi finns här för varandra och pratar om det när vi känner att det behövs, så det är bra.

Tillbaka till idag, förskyldningen och febern kommer och går som den vill. Penicilinen har inte börjat värka så jättebra! Så typiskt, men är kvar i billesholm iaf. Myser med min älskling! Nu ska jag kila in i storarummet och vara social. Är ju ben på tvn nu sen beck. Eller nej förrästen glömde att först skulle jag & hjärtat ta en varm dusch :) myspys. Vi hörs! hej.